visbördeproblematik.Avgörandet har även behandlats inom ramen för denna uppsats för att lyftaavgörandets betydelse inom fordringsrätten. Dock kommer en djupare analysav målet att lämnas utanför på grund av tidigare diskussion i litteraturen kringfallet.36 Uppsatsens bidrag till forskningen sker därför främst genom att göraen mer omfattande undersökning av de fordringsrättsliga målen när ettfordringsbevis finns med i tvisten. Framförallt genom att systematisera ochvisa på hur underrättspraxis från hovrätterna och tingsrätterna tillämpat ochtolkat Högsta domstolens avgöranden som behandlas inom ramen för dennauppsats.31Heuman, Lars: Bevisbörda och beviskrav i tvistemål. Stockholm 2005.Lindskog, Stefan: Betalning: om kongruent infriande av penningskulder och andrabetalningsrättsliga frågor. 2 uppl., 2018.33Nordh, Roberth: Praktisk process VII Bevisrätt B: bevisbörda och beviskrav. 2 uppl.,Uppsala 2019.34�ven NJA 2017 s. 1094 och NJA 2019 s. 23.35Hardenberger, i Svjt 2018 s. 360374 och i SvJT 2019 s. 705720.36�ven f.d. justitierådet Stefan Lindskog har i Svjt 2020 s. 297 diskuterat vilka civilrättsligaregler Högsta domstolen har grundat sin dom på; se även Lindskogs skiljaktiga mening i NJA2017 s. 1094 (s. 1104); Jfr Hardenberger (2018) s. 360 och Hardenberger (2019) s. 705.32161.7 DispositionKapitel två börjar med att behandla vissa civilrättsliga utgångspunkter ochgår igenom hur ett försträckningsavtal mellan två parter uppstår medtyngdpunkt i avtalets ingående. Därefter sker en kort redogörelse för denallmänna fordringsrätten där framförallt skuldebrevslagen står i centrum.Nästföljandedelavsnittbehandlarframföralltdegrundläggandeprocessrättsliga delarna som är av relevans för bestämmandet avbevisbördereglerna. Avsikten är att ge förståelse och perspektiv på denefterföljande genomgången av praxis och för att kunna motivera de tolkningarav praxis

Högsta domstolen har i ett senare avgörande uttalat sig i TerrysRestaurang NJA 2017 s. 1094 att den bevisbörderegel som sattes upp iTandläkarens olycka rörande bevisbördans placering i huvudsak bygger på163NJA 2014 s. 364 (p. 6).NJA 2014 s. 364 (p. 7 och 8).165Hardenberger (2018) s. 365; Lindskog (2018) s. 717 f. och 867 ff; Lindskog (2020) s.302; jfr även NJA 2017 s. 1094.16443att ett påstående om försträckning står emot ett påstående av benefik karaktär.Bevisbörderegeln i 2014 års fall gör sig inte lika lämplig när ett påstående omförsträckning står emot ett påstående om betalning när parterna är oense omöverföringens innebörd. Högsta domstolen valde i Terrys restaurang att fallatillbaka på huvudregeln, nämligen att den som påstår försträckning harbevisbördan för sitt påstående med grunden i bevissäkringsargumentet.166Inte heller gjorde sig bevisbörderegeln i 2014 års fall siggällande i Den betalande sambon NJA 2019 s. 23. I målet hade en sambo(käranden) betalat fakturor för utförda arbeten på den andra sambons(svarande) egendom. Egendomen var inte samboegendom men hade använtsav samborna gemensamt. Käranden krävde tillbaka de belopp denne hadebetalat med hänvisning till de fordringar som käranden påstod sig ha påsvaranden. Svaranden invände i första hand att beloppen utgjorde bidrag inomden gemensamma hushållet och i andra hand att de utgjorde gåvor. Den regelsom sattes upp i NJA 2014 s. 364 ansågs inte vara lika lämplig att användamed utgångspunkterna för sambors förmögenhetsförhållanden. Domstolenmenade att med hänsyn till den ekonomiska gemenskap som sambor lever ioch som normalt innefattar ett mycket stort antal ekonomiska händelser, börbevisbördan för att fråga är om försträckning i enlighet med huvudregeln ligga på den som påstår sig ha en fordran, t.ex. med anledning av eninvestering i den andra sambons egendom.167 Domstolen angav v

tt mycket stort antal ekonomiska händelser, börbevisbördan för att fråga är om försträckning i enlighet med huvudregeln ligga på den som påstår sig ha en fordran, t.ex. med anledning av eninvestering i den andra sambons egendom.167 Domstolen angav vidare attTandläkarens olycka måste förstås att det i grunden fanns en rätt att i detsärskilda fallet återfå de medel som överförts.168Oavsett hur man väljer att se på det, är Tandläkarens olyckaett tydligt avsteg från 1975 års bevisbörderegel. Målet visar på en situationnär ett fordringsbevis inte är nödvändigt för att få bifall till enförsträckningstalan. För att ställa upp en presumtion för borgenärens skyddsom skedde i målet krävs däremot en särskild rättspolitisk anledning. Som i2014 års fall, att en betalare anses vara mer skyddsvärd än en mottagare avett penningbelopp när parterna är oense om överföringens innebörd och166NJA 1975 s. 577.NJA 2019 s. 23 (p. 14); jfr NJA 1975 s. 577; NJA 2009 s. 64.168NJA 2019 s. 23 (p. 13).16744betalningsmottagaren invänder gåva. Detta med anledning av att försökaförhindraoöverlagdaförmögenhetsöverföringarvidjustgåvoinvändningar.169Hur prejudikatet ska anses vara tillämpligt när ett fordringsbevisfinns med i bilden är oklart. Högsta domstolen behövde aldrig ta ställning tillden frågan. Några slutsatser kan därför inte dras för hur bevisbörderegeln iTandläkarens olycka är tillämplig när ett fordringsbevis finns med i bildenoch svaranden invänder gåva mot kärandens försträckningspåstående.170169NJA 2012 s. 804 (p. 10) och NJA 2014 s. 364 (p. 7 och 8).Malmö tingsrätt, dom 2020-02-07 i mål nr T 5455-18 ansåg tingsrätten att betalningensom var föremål i målet påstod ena parten att överföringen vara ett fullbordande av en redani form av skuldebrev utfäst gåva. Tingsrätten menade att den som påstår gåva får såledesbe

�r att fråga är om försträckning i enlighet med huvudregeln ligga på den som påstår sig ha en fordran, t.ex. med anledning av eninvestering i den andra sambons egendom.167 Domstolen angav vidare attTandläkarens olycka måste förstås att det i grunden fanns en rätt att i detsärskilda fallet återfå de medel som överförts.168Oavsett hur man väljer att se på det, är Tandläkarens olyckaett tydligt avsteg från 1975 års bevisbörderegel. Målet visar på en situationnär ett fordringsbevis inte är nödvändigt för att få bifall till enförsträckningstalan. För att ställa upp en presumtion för borgenärens skyddsom skedde i målet krävs däremot en särskild rättspolitisk anledning. Som i2014 års fall, att en betalare anses vara mer skyddsvärd än en mottagare avett penningbelopp när parterna är oense om överföringens innebörd och166NJA 1975 s. 577.NJA 2019 s. 23 (p. 14); jfr NJA 1975 s. 577; NJA 2009 s. 64.168NJA 2019 s. 23 (p. 13).16744betalningsmottagaren invänder gåva. Detta med anledning av att försökaförhindraoöverlagdaförmögenhetsöverföringarvidjustgåvoinvändningar.169Hur prejudikatet ska anses vara tillämpligt när ett fordringsbevisfinns med i bilden är oklart. Högsta domstolen behövde aldrig ta ställning tillden frågan. Några slutsatser kan därför inte dras för hur bevisbörderegeln iTandläkarens olycka är tillämplig när ett fordringsbevis finns med i bildenoch svaranden invänder gåva mot kärandens försträckningspåstående.170169NJA 2012 s. 804 (p. 10) och NJA 2014 s. 364 (p. 7 och 8).Malmö tingsrätt, dom 2020-02-07 i mål nr T 5455-18 ansåg tingsrätten att betalningensom var föremål i målet påstod ena parten att överföringen vara ett fullbordande av en redani form av skuldebrev utfäst gåva. Tingsrätten menade att den som påstår gåva får såledesbevisbördan för sitt påstående, men att ett skuldebrev ändå b

2004. [cit: Westberg (2004)Westberg, Peter: förfalskande inköpsnotor kritiska funderingar kring ettHD-fall om bevisbördan i tvistemål. Juridisk Tidsskrift nr 1 1992/93 s. 155168. [cit: Westberg (1992/93)Welamson Lars: Svensk rättspraxis, Civil och straffprocessrätt 1973-1979.SvJT 1982 s. 145193. [cit: Welamson (1982)Zila, Josef: Om rättssäkerhet. I: SvJt 1990 s. 284305.[cit: Zila (1990)93RättsfallsförteckningHögsta domstolenNJA 1936 s. 418.NJA 1975 s. 577.NJA 1976 s. 667.NJA 1977 s. 176.NJA 1981 s. 622.NJA 1982 s. 421.NJA 1984 s. 501.NJA 1986 s. 470.NJA 1987 s. 40.NJA 1989 s. 614.NJA 1991 s. 481.NJA 1992 s. 113.NJA 1992 s. 263.NJA 1922 s. 589.NJA 1993 s. 13.NJA 1993 s. 764.NJA 2002 s. 463.NJA 2006 s. 53.NJA 2006 s. 120.NJA 2009 s. 64.NJA 2009 N 67.NJA 2009 N 71.NJA 2012 s. 804.NJA 2013 s. 524.NJA 2014 s. 364.NJA 2015 s. 1072.NJA 2016 s. 1176.NJA 2017 s. 1094.NJA 2017 s. 1105.94NJA 2018 s. 617.NJA 2019 s. 23.NJA 2019 s. 802.NJA 2019 s. 845.NJA 2019 s. 959.Rättsfallsreferat från hovrätternaSvea hovrätt, RH 1992:72.Svea hovrätt, RH 1996:73.Svea hovrätt, RH 2003:24.Svea hovrätt, RH 2014:27.Hovrätten för �vre Norrland, RH 2015:45.Hovrätten för Västra Sverige, RH 2003:52.Hovrätten för Västra Sverige, RH 2013:16.Hovrätten över Skåne och Blekinge, RH 2003:43.Hovrätten över Skåne och Blekinge, RH 2015:43.Hovrätten för Västra SverigeHovrätten för Västra Sverige, dom 2019-01-15 i mål nr T 4574-17.Hovrätten för Västra Sverige, dom 2012-10-01 i mål nr T 4751-11.Hovrätten för Västra Sverige, dom 2012-10-10 i mål nr T 2990-12.Hovrätten för Västra Sverige, dom 2013-04-30 i mål nr T 3126-11.Hovrätten för Västra Sverige, dom 2018-05-14 i mål nr T 3265-17.Svea hovrättSvea hovrätt, dom 2009-05-18 i mål nr T 8520-07.Svea hovrätt, dom 2009-11-09 i mål nr T 5230-08.95Svea hovrätt, dom 2010-06-30 i mål nr T 2693-09.Svea hovrätt,

skapen, SvJT 2002 s. 250.8Lambertz, Nyttig och onyttig rättsvetenskap, SvJT 2002 s. 266.9Agell, Rättsdogmatik eller konstruktiv rättsvetenskap, s. 43.681.5MaterialFör att utvärdera lagstiftningen ställer jag lagens syfte mot vissa resultat somlagstiftningen kan få. I denna del har jag använt mig av statistik för att visa på det landskapsom lagstiftningen verkar i. Statistiken är mestadels hämtad från resultaten i denempiriska studie som Walleng genomför i sin avhandling.10 Jag refererar även till en färskrapport utförd av Försäkringskassan.11Jag använder mig även av doktrin, både för att beskriva gällande rätt och som stöd iden kritiska diskussionen av rättsläget. Främst används kommentarer till sambolagensamt Wallengs avhandling. �ven en norsk författare refereras. Det material som refererasbehandlar dock inte det norska rättsläget specifikt utan samborelationer generellt, varfördet ändå är relevant.12 �ven praxis, främst NJA 2019 s. 23, utgör en bas för diskussionenom rättsläget för sambor de lege lata, samt om vilka ändringar som är motiverade isambolagen de lege ferenda.En stor del i att uppnå uppsatsens syfte är att utreda motiven till lagstiftningensutformning. Mycket stort fokus ligger därför på förarbetena till lag (1987:232) omsambors gemensamma hem, som är föregångaren till den nuvarande sambolagen. Det äri dessa förarbeten som den mest utförliga motiveringen för den nuvarande lagstiftningenfinns.1.6DispositionUppsatsens disposition följer samma ordning som de frågeställningar som presenteras iavsnitt 1.2. Uppsatsen börjar efter detta inledande kapitel med en bakgrund i kapitel 2,där framväxten av sambolagstiftningen beskrivs kortfattat. I detta kapitel kommer ävende ursprungliga rättspolitiska motiven för lagstiftningen presenteras, och utrymme ägnasäven åt de avväganden som varit avgörande för utformningen av delningsreglerna isambolagen. I kapitel 3 pre

dgängligt. Detta påstående tolkarjag som en anspelning på de förarbetsuttalanden som anger att sambolagen bör omfattajust det som ur praktisk synvinkel är oundgängligt.126 Lind följer dock upp detta uttalandemed att rätten till investeringar i egendom som inte ingår i sambolagens delningssystemsträngt taget inte har någonting att göra med sambolagens bodelningssystem, utan byggerpå varje persons civilrättsliga rättigheter samt att dessa består oavsett det begränsaderättsliga skydd som lagstiftningen tillhandahåller. Lind pekar här på tillämpningen avprincipen om dold äganderätt för både makar och sambor, som inte ansetts begränsad pågrund av regleringen i äktenskapsbalken eller sambolagen. I denna del håller jag med.121Walleng, Att leva som sambo, s. 295.För en redogörelse av resultatet av analysen av domarna, se Fredwall, Familierettenskorreksjonsmekanismer, s. 428 434.123Fredwall, Familierettens korreksjonsmekanismer, s. 430.124NJA 2019 s. 23 p. 20.125Alla hänvisningar till Lind i resten av detta avsnitt refererar till Lind, HD:s nej till obehörig vinstmellan sambor, JT 2019/20 s. 198 ff.126Prop. 1986/87:1 s. 99.12247Lind menar vidare att HD:s ställningstagande innebär att det nu blir lagstiftarensuppgift att införa en obehörig vinst-paragraf i sambolagen. Enligt denna skulle en samboha rätt till ersättning för egna investeringar på den andras egendom som leder till enobehörig vinst för den andra sambon. Bevisbördan ska enligt Lind ligga på den sambosom påstår att en obehörig vinst gjorts, och ska omfatta dels investeringens storlek, delsden vinst som den andra sambon har gjort vid tidpunkten för separationen eller dödsfallet.Prövningen av ersättningsrätten bör enligt Lind även innefatta en skälighetsbedömningsom tar hänsyn till den investerande sambons nytta, och ett krav på att vinsten varitväsentlig.�ven min mening är att det finns ett behov av reglering efter 2019 års

emöter inte den mer övergripande problematiken. �venom en obehörig vinst-paragraf utformades så att en sambo skulle kunna få ersättningockså för arbetsinsatser som lett till inkomstförlust är jag tveksam till om en sådan lösning48vore den mest ändamålsenliga.127 Det lär finnas svårigheter att lägga fram bevisning förden typ av insatser jag beskrivit. Det lär även vara svårt att bevisa hur den andra sambongjort en vinst på grund av den andras arbetsinsatser. Den part som i större utsträckningstått för dessa insatser och som lidit en ekonomisk förlust på grund av detta bör vara attanse som den svagare parten. Det vore inte i linje med lagens skyddssyfte att svårighetenatt föra bevisning om denna typ av insatser ska lasta den svagare parten. En begränsadregel om obehörig vinst vore därför inte tillräckligt för att lösa den nuvarandeproblematiken.5.4Dold samäganderättSom beskrivs i föregående avsnitt har man i doktrinen (före NJA 2019 s. 23) diskuteratprincipen om obehörig vinst som ett forum för kompensation mellan sambor utanförsambolagen.128 Ett förmögenhetsrättsligt institut som till skillnad från principen omobehörig vinst faktiskt har tillämpats mellan sambor är dold samäganderätt. Som påpekasav minoriteten i nämnda rättsfall har denna princip tillämpats mellan sambor utan hinderav regleringen i sambolagen.129 Inte heller har lagstiftarens ställningstaganden gällandedefinitionen av neutralitet hindrat att institutet dold samäganderätt tillämpas på sammasätt för makar och för sambor. Principen innebär i korthet att om båda parter bidragit tillett förvärv men det av någon anledning blivit så att endast den ena av dem står somförvärvare i fångeshandlingen så kan parterna under vissa förutsättningar anses varasamägare av egendomen. Detta gäller även fast egendom, trots formkravet vid köp av fastegendom som stadgas i 4 kap. 1 jordabalken.130 Motiven för principen

i den gemensamma bostaden men att bodelningen ändå kan resulterai att den parten endast erhåller mindre värden på grund av att bostaden förvärvats föreförhållandet. Den ekonomiska snedbalans som består i att vardera part inte äger tillgångarsom motsvarar deras insatser för uppbyggnaden av värdet av bostaden utjämnas då integenom bodelningen. Inte heller fungerar principen om dold samäganderätt som en bot ien sådan situation. För att anse att en sambo är dold samägare till egendom krävs ju attdet ekonomiska bidraget skett vid förvärvet och inte senare. Dock har principen vissbetydelse för sambors egendomsförhållanden, exempelvis eftersom det finns möjlighetatt visa dold samäganderätt i till exempel fritidsbostäder eller annan egendom som intekan vara samboegendom.5.5Den familjerättsliga kontexten och behovet avregleringEn gemensam nämnare för dold samäganderätt och obehörig vinst kan poängteras. Somframgår i av HD:s uttalanden i NJA 2019 s. 23 kan det antas vara den familjerättsliga132S. 157 i domen.Agell Brattström, �ktenskap Samboende Partnerskap, s. 78.134Agell Brattström, �ktenskap Samboende Partnerskap, s. 80, samt NJA 2013 s. 242 p. 67.13350kontexten som leder till att sambor inte reglerar vissa dispositioner mellan sig genomavtal. Det ekonomiska och arbetsmässiga samarbetet som normalt förekommer i ettsamboförhållande under antagandet att relationen ska fortgå gör även att investeringar fåren karaktär som inte kan klassas som vare sig gåva eller lån. Det är således denfamiljerättsliga kontexten som leder till situationen att vissa investeringar förblir juridisktodefinierade mellan parterna, vilket kan leda till obehöriga vinster för den ena av dem.Vad gäller institutet dold samäganderätt är det tydligt att detta är motiverat av ettbehov av familjerättslig hänsyn vid bestämmandet av äganderätt av egendom, vilketframgår av HD:s uttalande i NJA 2002 s. 142. De

I min mening tyder behovet av familjerättslig hänsyn utanförsambolagstiftningen på att något som är praktiskt nödvändigt att reglera familjerättsligtfaktiskt har lämnats utanför omfattningen av sambolagen. En ekonomisk snedbalans somuppstår på grund av familjegemenskapen bör enligt min mening också lösas genom enfamiljerättslig lösning, istället för genom förmögenhetsrättsliga principer som anpassatsför att fylla en lucka i den familjerättsliga regleringen. Min poäng är således att på ettövergripande plan verkar det som att regeln om delning av vissa värden i sambolagen inte51har en sådan omfattning att den leder till en ekonomiskt rättvis fördelning av gemensamtuppbyggda värden i hemmet.Mot detta kan hävdas att sambolagen endast ska reglera det som är oundgängligt urpraktisk synvinkel, och att detta av lagstiftaren anses vara upplösningen av detgemensamma hemmet.135 Det framstår dock för mig som att frågan som aktualiserades iNJA 2019 s. 23 gällde just detta. Att det gemensamma hemmet definierats som enbart detsom förvärvats för gemensamt bruk gör dock att de värden som är aktuella i målet fallerutanför delningsreglerna i sambolagen. �ven Lind framhåller behovet av att sambolagensreglering behöver utökas.136�ven i den situation som beskrivs i kapitel 4137 framstår det för mig som att det kanvara nödvändigt att bostaden ska kunna ingå i bodelning för att nå just en ekonomiskträttvis upplösning av det gemensamma hemmet (oavsett när detta förvärvats). Dettaeftersom det annars sker en oskälig nedvärdering av ena partens insatser. En sådanmöjlighet är motiverad av att obetalt hemarbete svårligen kan utgöra grund för någraenskilda ersättningsanspråk. Om exempelvis en sådan obehörig vinst-paragraf somföreslås av Lind infördes i sambolagen skulle indirekta bidrag troligen inte vara relevantasom grund för ersättning, med hänsyn till utfallet i NJA 1975 s. 298. Lösningen vor

talningar inte fårsamma betydelse som i ett hyresförhållande, utan att denna sambo istället får del av denvärdeökning som denna bidrar till. Att en icke-ägande sambo betalar av lån på bostadeninnebär i min mening att en del av bostadens värde i praktiken delvis kan anses varagemensamt uppbyggt.190 Det faktum att sambor ofta delar på de löpandebostadskostnaderna oavsett om bostaden förvärvats före eller under samboförhållandetkan således anföras som skäl för en delning av värdet av den gemensamma bostaden ävennär denna inte förvärvats för gemensam användning.�ven en icke-ägande sambos investeringar i den gemensamma bostaden då dennaförvärvats före relationen kan leda till värdeökning av bostaden. När det gällerinvesteringar snarare än löpande tillskott av mindre storlek är det desto tydligare att denägande sambon gör en obehörig vinst genom att värdet av bostaden inte delas mellansamborna vid separation. Trots att majoriteten i NJA 2019 s. 23 satte sig emot en särskildersättningsrätt i praxis med stöd av obehörig vinst vid sådana dispositioner, motsades inteatt ena parten kan göra en obehörig vinst. Det som HD uttryckte sig om var istället om en190Detta beror på hur länge amorteringarna pågått samt hur stora dessa varit.74parts obehöriga vinst ska resultera i en särskild ersättningsrätt. Som jag diskuterat i kapitel5 är min mening att denna typ av investeringar inte kan ses som vare sig gåva eller lånutan görs med antagandet om en fortsatt samlevnad och därmed bådas fortsatta nyttjandeav investeringen. Eftersom det troligtvis i många fall är just sambokontexten som lederatt sådan investering inte kvalificeras rättsligt i avtal mellan parterna menar jag att det ärlämpligt att investeringen får betydelse för om bostaden utgör samboegendom eller ej.Detta särskilt eftersom det i och med 2019 års avgörande är uteslutet för sambor att fåersättning för sina investeringar m

mbertz, G, Nyttig och onyttig rättsvetenskap, SvJT 2002 s. 261278Lind, G, Sambolagen m.m. En kommentar, 1: a uppl., Norstedts, 2013Lind, G, Utvecklingen av samboförhållanden och samborätten i Norden, i: Asland, J. etal., Nordisk samboerett, Gyldendal, 2014Lind, G, HD:s nej till obehörig vinst mellan sambor, JT Nr. 1 2019/20 s. 189200Ryrstedt, E., Bodelning och bostad Ekonomisk självständighet eller gemenskap,Juristförlaget i Lund, 1998Schultz, M., Nya argumentationslinjer i förmögenhetsrätten. Obehörig vinst rediviva,SvJT 2009 s. 946959.Sverdrup, T, An Ill-Fitting Garment: Why the Logic of Private Law Falls Short betweenCohabitantsWalleng, K, Att leva som sambo: En civilrättslig studie av det rättsliga skyddet för samboroch om det är i takt med sin tid, Iustus, 2015RättsfallRH 2005:34NJA 1975 s. 298NJA 1985 s. 172NJA 1986 s. 513NJA 1992 s. 66NJA 1994 s. 256NJA 1997 s. 227NJA 1998 s. 467NJA 2002 s. 142NJA 2003 s. 650NJA 2004 s. 542NJA 2019 s. 2383

�tt i högre grad än finsk och dansk rätt ärinriktat på åtgärder som en make vidtagit inte alltför långt tillbaka i tiden. 146 I142143144145146Agell, s. 204.Lund-Andersen N�rgaard, s. 145 f.Jfr NJA 1992 s. 773 och Agell Brattström, s. 108.Agell, s. 351 f.Agell, s. 352.53Sverige är som ovan sagts både vårdplikten och de allmänna vederlagsreglernaavskaffade men den så kallade treårsregeln i 11 kap. 4 �ktB ochskevdelningsregeln i 12 kap. 1 �ktB kan bli aktuella i motsvarande situationer.147När en make använt giftorättsgods för att förbättra sin enskilda egendom kanden andre maken, enligt dansk och norsk rätt få kompensation i form av vederlagför det använda giftorättsgodset i större utsträckning än i svensk rätt. Enligt danskrätt kan även den make som äger enskild egendom få vederlag i det omvända fallet,när hen använt enskild egendom för att förvärva en tillgång som i sin helhet blirgiftorättsgods.148 Genom NJA 2019 s. 23 gjorde svenska HD bedömningen att ensambo som gjort betalningar på den andra sambons egendom, en fastighet, intekunde få ersättning för utgifterna. Den betalande sambon ansågs ha bevisbördanför påståendet att betalningen utgjort ett penninglån. Den betalande sambon kundeinte visa detta och frågan om den betalande sambon kunde få ersättning på grundav att den andra sambon gjort en obehörig vinst, när samboförhållandet tagit slut,besvarades nekande. Genom rättsfallet verkar det enligt min uppfattning svårt attpå annat sätt få ersättning för utgifter på en annan persons egendom. Liksom fören make att kunna få ersättning för utgifter på den andra makens enskilda egendomutanför den så kallade treårsregeln i 11 kap. 4 �ktB eller skevdelningsregeln i12 kap. 1 �ktB om maken inte har något anspråk på dold samäganderätt.5.7 Sammanfattande reflektionerNordisk rättslikhet verkar vara ett begrepp som låter bra i teorin men det kankons

ons- skifte. GadJura, 1996.Teleman, �, Bodelning Under äktenskap och vid skilsmässa, uppl 6:1,Författaren och Wolters Kluwer Sverige AB, 2016.Teleman, �, �ktenskapsförord, uppl 4:1, Författaren och Norstedts Juridik AB,2020.Tottie, L. Teleman, �, �ktenskapsbalken. En kommentar, JUNO Version 4,Norstedts Juridik AB, 2020.Valguarnera, F, Komparativ metod, 2 uppl, I: Juridisk metodlära, Nääv, MZamboni, M, Studentlitteratur, 2018.Valguarnera, F, Ownershift rapport, Vem äger marken du går på 2021.https://www.ownershift.se/report (Hämtad 2022-03-19).66Walin, G, Separationsrätt, P A Norstedt Söners förlag, Studentlitteratur AB,1975.Wallin, G, Om avtal mellan makar, Gleerups, 1969.RättsfallSvenska domstolar i kronologisk ordningRH 1994:48NJA 1978 s. 526NJA 1980 s. 705NJA 1981 s. 693NJA 1987 s. 815NJA 1992 s. 163NJA 1992 s. 773NJA 1995 s. 577NJA 2002 s. 3NJA 2005 s. 420NJA 2008 s. 457NJA 2008 s. 826NJA 2008 s. 1053NJA 2017 s. 168NJA 2019 s. 23Svea hovrätts dom 2021-09-30 i mål T8979-19Norska domstolarRG 1997 s. 462Danska domstolarUfR 1988.462 H67

eprenadrättsligasomstandardavtalenverkarärfinnasutanfördedenkommunalasjälvkostnadsprincipen43 och det är uppenbarligen inte den som AB 04refererar till.AB 54 innehöll inte begreppet självkostnadsprincipen. Istället stadgade AB54 24 bara att ersättning till entreprenören för arbeten mot självkostnadjämte procentuellt pålägg (arbeten på löpande räkning) ska utgå. �ven i AB54 listades sedan ett antal punkter som entreprenören kunde begära ersättningför. Avtalet ålade också entreprenören en skyldighet att iaktta byggherrens44intressen genom att utföra sin arbetsuppgift så att bästa tekniska ochekonomiska resultat erhölls.Första gången begreppet självkostnadsprincipen dök upp i allmännabestämmelser var i AB 65. Regleringen av löpande räkning var, i AB 65,utformad på ett likartat sätt som i AB 04. Det framgår inte av motiven till AB65 varför sättet att beräkna ersättningen på plötsligt omnämndes som en40NJA 2019 s. 23 p. 20.Ramberg Ramberg (2019) s. 32.42Bengtsson (2007) s.17.43Se 2 kap. 6 kommunallagen.44�ldre beteckning för beställare.4121självkostnadsprincip.45 Regleringen i AB 72 var likartad den i AB 65. Inteheller i motiven till AB 72 framgår det varför det benämns som en princip.46I AB 92 reglerades ersättning på löpande räkning på ett sätt som påminnermycket om AB 04. I AB 92 kap. 6 7 listades ett antal punkter som det enligtsjälvkostnadsprincipen utgår ersättning för. AB 92 kap. 6 8 stadgade ävenett antal regler som gällde vid tillämpningen av självkostnadsprincipen, blandannat entreprenörens omsorgsförpliktelse och beställarens rätt att granskasamtliga originalverifikationer. Begreppet löpande räkning omnämndes inteöver huvud taget i bestämmelserna. Däremot innehöll även AB 92 enbestämmelse i kap. 6 5 som stadgade att ändrings- eller tilläggsarbete skabestämmas enligt självkostnadsprincipen (löpande räkning).

kilt om ändradeförhållanden, Karnov Group Sweden.Samuelsson, Per (2020) AB 04 en kommentar, 2 Uppl., Norstedts Juridik.Svensson, Ola (2017) kommentar till köplagen (1990:931) 45 , Lexino,JUNO.Westberg, Peter (2018) Hopklumpade anspråk i entreprenadtvister, JT2018/19 s. 305.Willborg, Isak (2018) Beställarens granskningsrätt och entreprenörensomsorgsplikt vid arbeten på löpande räkning enligt självkostnadsprincipen,JT 2017/18 s. 949.58Elektroniska källorByggföretagen, Totala bygginvesteringar,https://byggforetagen.se/statistik/bygginvesteringar/, hämtat 2022-01-19.Byggandets kontraktskommitt�, Revidering av AB 04 och ABT 06,https://foreningenbkk.se/revidering/, hämtat 2022-04-07.Offentligt tryckProp. 1984/85:110 om konsumenttjänstlag.Prop. 1988/89:76 om ny köplag.59RättsfallsförteckningHögsta domstolenNJA 1975 s. 657.NJA 2001 s. 177.NJA 2013 s. 271.NJA 2013 s. 1174.NJA 2015 s. 862.NJA 2016 s. 1011.NJA 2017 s. 824.NJA 2019 s. 23.NJA 2019 s. 94.HovrätternaHovrätten för övre Norrland, T 53015, dom 2015-11-23.Svea hovrätt, T 1040814, dom 2016-03-10.Hovrätten för nedre Norrland, T 103616, dom 2017-07-18.Svea hovrätt, T 669117, dom 2020-03-20.60

a lämpligt att tillämpa lagfästa regler analogt på likartade avtalsförhållanden där lagreglering saknas. Till dessa ska läggas de alldeles ovandiskuterade rättsfallen NJA 2018 s. 127 och NJA 2017 s. 1195.4.6.4 Den principstyrda rättenEn annan infallsvinkel är att betrakta HD:s arbete utifrån den amerikanskerättsfilosofen Ronald Dworkins teori om law as integrity, som Svenssonundersökt i ett antal arbeten och benämner den principstyrda rätten. Enligtteorin innehåller rätten, utöver rättsregler i lag, förarbeten och prejudikat,även rättsprinciper som rättsreglerna grundas på. Rättsprinciperna utgör derättfärdigande skälen för rättsreglerna och behöver enligt teorin inte vara delav gällande rätt på grund av hur de tillkommit (t.ex. genom lagstiftning),utan kan snarare ingå i den gällande rätten genom sitt innehåll.175Det finns exempel på rättsfall där HD uttryckligen diskuterar förekomstenav sådana övergripande rättsprinciper. I NJA 2019 s. 23 var fråga om rätt172Se NJA 2017 s. 1195, p. 19 i HD:s domskäl.Se Kleineman (2010) s. 333 f.174Se Hultmark (1996) s. 152 f.175Se Svensson (NJ 2017) s. 79. Se även Peczenik (1995) s. 92.17360vid avslutande av samboförhållande till återbetalning av kostnader som lagtsner på sambos egendom. HD uttalade att det kan vara fråga om obehörigvinst som en övergripande princip (metanorm) som ligger bakom och kanförklara olika regler i rättssystemet och som kan påverka rättstillämpningenpå olika sätt, t.ex. som en faktor av betydelse när regler ska tolkas.De rättfärdigande skälen, som Dworkin kallar för den institutionellamoralen och som HD enligt ovan alltså benämnde metanorm, kan enligtSvensson användas för att precisera, fylla ut eller modifiera rättsreglerna ide traditionella rättskällorna.176 Det förefaller vara just detta som HDägnade sig åt i NJA 2017 s. 1195. Här var det ju fråga om en i och för sigtydlig lagregel som föres

t en fantomprincip, Infotorg Juridik,26 jan 2010 (hämtad 26 jan 2022), http://www.infotorg.se [Madsen(Infotorg Juridik 2010)Svensson, Ola, Köplag (1990:931) 29 , Lexino 2020-10-14 (JUNO)[Svensson (Lexino 2020)FöreskrifterSveriges advokatsamfund, Regler för advokatverksamhet, 4:e uppl.,Stockholm 2020Webbsidorwww.avtalslagen2020.se87RättsfallsförteckningHögsta domstolenNJA 1916 s. 158NJA 1931 s. 208 INJA 1943 s. 272NJA 1989 s. 224 (Stångåstaden)NJA 1992 s. 728 (Lastbilsleasingen)NJA 1994 s. 532 (Statens Provningsanstalt)NJA 2005 s. 142 (Ränteskruven)NJA 2007 s. 35NJA 2007 s. 909 (Jehanders grus)NJA 2008 s. 243NJA 2008 s. 1158NJA 2009 s. 672 (Malmbergsbagaren)NJA 2016 s. 237 (Bostadsrättslokalen)NJA 2017 s. 203 (Kravmjölken)NJA 2017 s. 237 (Bygglovet och särskoleplaceringen)NJA 2017 s. 1195 (Skogssällskapet)NJA 2018 s. 127 (Flyget till Antalya)NJA 2018 s. 414 (Advokatens skadeståndsansvar)NJA 2018 s. 171 (Leksaksaffären i Vimmerby)NJA 2019 s. 23 (Den betalande sambon)NJA 2021 s. 353 (Suterränghuset på Ekerö)� 672-21, beslut 11 januari 2022 (Svartöns pris)Andra instansHovrätten över Skåne och BlekingeT 8963-08T 1590-15T 1775-17 (Den skatterådgivande advokaten)T 2419-18 (Revisorn som åberopade en skadeslöshetsförbindelse)Svea hovrättRH 1996:130RH 2006:77T 1085-11 (ProfilGruppen)T 11422-15 (Havsbrisen)T 7073-16 (Kraft Kultur)88Första instansGöteborgs TRT 9706-1689